Skip to content
Letar du efter något mer specifikt?
Hur våra matval påverkar miljön
Future 50

Hur våra matval påverkar miljön

De flesta av oss må tro att den största miljöboven är våra energi- och transportval. Men i själva verket är det vårt matsystem som skapar störst påverkan på miljön.

Världsbefolkningen växer så det knakar och kommer att nå nästan 10 miljarder personer år 2050[1]. För att se till att det finns tillräckligt med resurser åt oss alla, likväl framtida generationer, måste vi leta efter nya sätt att anpassa oss till en planet i förändring. De positiva nyheterna är att väldigt många av oss är djupt engagerade till att göra en positiv påverkan på klimatet.

Våra insatser sträcker sig från enkla vardagliga vanor som att använda återanvändbara påsar och vattenflaskor, till högteknologiska initiativ, designade för att reducera storskalig energiförbrukning. Dock har vi fortfarande mycket att jobba på när det kommer till vårt globala matsystem. Men vad har det att göra med vad som ligger på din tallrik? Mer än du tror faktiskt.

En hel del av Future 50 ingredienserna är säkert helt nya för dig, vilket är superspännande inte bara för dina smaklökar men också för planeten. Genom att äta mindre vanliga varianter på gryner, så som quinoa, bovete och dinkel eller grönsaker som grön- och rödkål eller spenat, kan vi influera våra bönder till att odla en större variation av grödor, som kan göra matsystemet mer motståndskraftigt. Nedan följer några tips på hur du kan införliva dem oftare i din mat.

Kraft från växtriket. Cirka 60% av växthusgaser inom jordbruket kan tillskrivas produktionen av köttprodukter. Försök att väva in olika bönor och baljväxter, såsom röda linser eller kidneybönor, i dina grytor. Att bara byta ut 25% av köttet gör skillnad det med.

Goda gryn. Det finns ett fantastiskt utbud av olika gryn förutom ris och vete. Kan du tänka dig? Testa bovetegryn som är både glutenfritt och proteinrikt som bas i en god sallad eller som gröt tillsammans med bär och mjölk eller byt ut det vanliga riset mot smakrika varianter som vildris eller quinoa.

Vego-variation. Visste du att det finns över 20,000 ätbara växter, men att vi ändå äter bara 150 till 200 regelbundet? Hallå va! Vi har lite att ta igen. Byt ut din vanliga tomat mot den sötare och mer vitaminrika orangea tomaten eller se till att använda hela rödbetan, inkluderat den magnesium- och järnrika rödbetsblasten i din nästa sallad.

HUR VÅRA MATVAL PÅVERKAR PLANETEN

Det är ingen nyhet att vi människor gillar våra vanor, vilket är något som våra matval reflekterar. Bara som ett exempel så omfattar endast tre livsmedel: vete, ris och majs, 60% av vårt plantbaserade intag av mat.[2] Men varför spelar det ens någon roll om vi är beroende av ett litet urval stapelföda? Jo, för att sättet vår mat odlas och växer har en stor påverkan på vår miljö och vår globala livsmedelstillgång. För att möta efterfrågan på det smala utbudet av mat som folk äter, planterar bönder samma grödor gång på gång – något som kallas för monokultur och kan vara skadligt och medföra problem för naturen.

På samma sätt som att kroppen behöver en variation av olika livsmedel för att få i sig mest näring, mår jorden som bäst när den odlar en variation av grödor. Monokultur kan utarma näringsämnen från marken, vilket hotar tillväxten av de grödor som vi är så beroende utav. Genom att addera några av de goda och näringsrika grödorna som är Future 50, gör du en liten förändring som gör stor skillnad!

Uppgradera dina recept. Knorr vill hjälpa dig få inspiration till att laga mer god och nyttig mat som är bra för miljön. Därför har vi kokat ihop flera mumsiga recept som fokuserar på Future 50 ingredienserna.

Vill du veta mer om Future 50? Ladda ner och läs hela rapporten om Future 50 mat genom att klicka på länken.

[1] United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2015). World Population Prospects: The 2015 Revision, Key Findings and Advance Tables. Working Paper No. ESA/P/WP.241

[2] Food and Agriculture Organization of the United Nations. What is agrobiodiversity? Fact sheet [in English]. [ONLINE] Available at: http:/www.fao.org/docrep/007/y5609e/y5609e01.htm#bm1 [Last accessed November 2018]. FAOSTAT data available at: http:/www.fao.org/faostat/en/#data/QC[Last accessed November 2018]